Numera är det svårt att undgå att utsläppsnivåer har blivit en väldigt aktuell fråga. Inom bilbranschen har det under lång tid hört till rutin att mäta såväl utsläpp som bränsleåtgång. Traditionellt sett så sker detta som en del av vad som kommit att kallas för körcyklar. Vilket egentligen bara är en annan benämning på ett sätt att utvärdera fordonets egenskaper under så verklighetstrogna förhållanden som möjligt.
Gällande personbilar så har fram tills nyligen använts tre olika testmetoder. Nämligen Europeiska New European Driving Cycle (NEDC) och Extra-Urban Driving Cycle (EUDC), Amerikanska EPA Federal Test Procedure (FTP-75) samt Japanska 10 Mode och JC08.
I och med 2015 så pågår däremot arbetet med att över hela världen tillämpa den internationella Worldwide Harmonized Light-Duty Vehicles Test Procedure (WLTP) vilken sedan 2017 anses vara världsstandard. För Sveriges del kommer WLTP att tillämpas från och med 1 januari 2020. Men vad är det egentligen som kännetecknar NEDC?
Vad innebär NEDC?
New European Driving Cycle (NEDC) härstammar ursprungligen från 1970 men fick sin senaste uppdatering 1997. Fram tills nyligen var det Europeisk standard för mätning av utsläpp och bränsleförbrukning. Men har numera ersatts av Light-Duty Vehicles Test Procedure (WLTP) till följd av återkommande kritik gällande missvisande resultat och omoderna testrutiner.
När testet utförs så kör man helt enkelt en bil under förhållanden som är tänkt att ge en representativ bild av utsläpp och bränsleförbrukning under normal körning. Informationen som man får från detta används därefter för att tilldela bilen en viss bränsleklass utifrån bränsleekonomi, koldioxidutsläpp, partikelutsläpp och andra relevanta faktorer.
Varför ersattes NEDC av WLTP?
Under 1990-talet så började allt fler personer och organisationer att kritisera NEDC. Merparten av kritiken handlade om att testet kommit att bli missvisande då det var utformat för en sorts bil som helt enkelt inte längre fanns på marknaden. Mer moderna bilar har visat sig ha vikt och motoreffekt som gör att testet anses ge mätvärden som inte motsvarar verkliga förhållanden.
Bland annat har det i flera fall visat sig att mätvärdena avseende utsläpp varit lägre än under verkliga förhållanden. Denna kritik togs i beaktande när man utformade WLTP som anses vara avsevärt mycket mer rättvisande. Men med följd att färre bilar anses motsvara de krav som moderna miljömål ställer på personbilar
